<?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?><transcript><text start="8.87" dur="3.6">Celler är den minsta levande beståndsdelen av en organism.</text><text start="13.8" dur="2.639">Alla celler har tre saker gemensamt</text><text start="16.439" dur="2.12">oavsett vilken slags cell det handlar om.</text><text start="19.22" dur="5.78">Alla celler har ett cellmembran
som separerar insidan av cellen från dess omgivning,</text><text start="26.04" dur="2.96">cytoplasma (cellplasma), en geléaktig vätska</text><text start="29.4" dur="3.2">och DNA vilket är cellens genetiska material.</text><text start="35.2" dur="2.58">Det finns två olika kategorier av celler.</text><text start="39.48" dur="3.52">Den första kategorin är eukaryota celler.</text><text start="43.1" dur="1.69">De innehåller organeller</text><text start="44.79" dur="3.2">vilket omfattar cellkärnan och andra speciella delar.</text><text start="49.2" dur="3.52">Eukaryota celler är mer avancerade och komplexa</text><text start="52.72" dur="2.68">så som de man hittar i djur och växter.</text><text start="57.31" dur="3.63">Den andra kategorin är prokaryota celler.</text><text start="60.94" dur="3.84">De har inte någon cellkärna eller membraninneslutna organeller.</text><text start="64.78" dur="4.78">De har genetiskt material (DNA) men saknar cellkärna.</text><text start="69.98" dur="3.1">Prokaryota celler är alltid encelliga organismer så som bakterier.</text><text start="73.09" dur="3.44">Prokaryota celler är alltid encelliga organismer så som bakterier.</text><text start="80.28" dur="1.88">Vad är organeller?</text><text start="82.7" dur="2.3">Organell betyder &amp;quot;litet organ&amp;quot;.</text><text start="86.48" dur="5.22">Organeller är de specialiserade delarna av en cell som har unika uppgifter att utföra.</text><text start="92.86" dur="4.1">Vi börjar med cellkärnan, cellens &amp;quot;kontrollcenter&amp;quot;.</text><text start="98.67" dur="3.9">Cellkärnan innehåller DNA, även kallat genetiskt material.</text><text start="103.18" dur="2.88">DNA är grunden för vad cellen ska utföra</text><text start="106.06" dur="2.1">och hur den kommer att utföra det.</text><text start="108.68" dur="5.259">Kromatin är det trassliga, utspridda slags DNA som hittas inuti cellkärnans membran.</text><text start="116.38" dur="1.96">När en cell är redo att dela sig</text><text start="118.34" dur="4.16">kondenserar sig DNA:t till strukturer som kallas kromosomer.</text><text start="126.9" dur="3.2">Cellkärnan har även en nukleol,</text><text start="130.82" dur="2.64">vilket är en organell där ribosomer skapas.</text><text start="136.36" dur="2.78">Efter att ribosomerna lämnat cellkärnan</text><text start="139.14" dur="2.74">har de det viktiga jobbet att &amp;quot;syntetisera&amp;quot;</text><text start="141.88" dur="2.32">eller skapa proteiner.</text><text start="147.87" dur="4.04">Utanför cellkärnan flyter ribosomerna och resten av organellerna runt i cytoplasman (cellplasman).</text><text start="151.91" dur="3.85">Utanför cellkärnan flyter ribosomerna och resten av organellerna runt i cytoplasman.</text><text start="158" dur="3.7">Ribosomerna flyter runt fritt i cytoplasman</text><text start="162.34" dur="5.74">eller fäster sig vid det endoplasmatiska nätverket (retiklet), som ibland förkortas till ER.</text><text start="168.68" dur="2">Det finns två typer av ER:</text><text start="170.68" dur="3.47">det sträva ER har ribosomer knutna till sig</text><text start="174.15" dur="3.93">och det släta ER är utan.</text><text start="180.04" dur="2.5">Det endoplasmatiska nätverket</text><text start="182.55" dur="3.78">är en membranomsluten passage för transport av material</text><text start="186.33" dur="3.21">så som proteiner syntetiserade av ribosomerna.</text><text start="192.1" dur="2">Protein och andra material</text><text start="194.1" dur="2.75">växer fram från det endoplasmatiska nätverket</text><text start="196.85" dur="1.76">i små blåsor (vesiklar)</text><text start="200.15" dur="3.66">och golgiapparaten</text><text start="203.81" dur="1.66">tar emot dem.</text><text start="206.959" dur="4.051">Medan proteiner rör sig igenom Golgiapparaten blir de anpassade</text><text start="211.01" dur="2.2">till former som cellen kan använda.</text><text start="215.87" dur="4.36">Golgiapparaten gör detta igenom att vika proteinerna till användbara former</text><text start="220.23" dur="3.32">eller genom att fästa andra material till dem</text><text start="223.55" dur="1.2">så som lipider (fetter/fettliknande ämnen)</text><text start="225.7" dur="1.44">eller kolhydrater.</text><text start="230.22" dur="4.08">Vakuoler är säckliknande strukturer som lagrar olika material.</text><text start="234.95" dur="4.2">I denna växtcell lagrar den centrala vakuolen vatten.</text><text start="243.16" dur="1.98">Tillbaka hos djur cellen</text><text start="245.14" dur="3.04">kan du se en organell som kallas lysosom.</text><text start="248.7" dur="2.7">Lysosomer är skräpsamlare</text><text start="251.4" dur="2.96">som plockar upp skadade eller utslitna celldelar.</text><text start="254.36" dur="2">De är fyllda med enzymer som bryter ner de gamla celldelarna.</text><text start="260.86" dur="4.04">Mitokondrien är en organell
som är ett kraftverk för både</text><text start="264.91" dur="1.8">djur- och växtceller.</text><text start="268.33" dur="3.26">Under en process som kallas cellandning</text><text start="271.59" dur="3.03">gör mitokondrierna ATP-molekyler</text><text start="274.62" dur="5.32">som ger energi till alla aktiviteter i cellen.</text><text start="279.96" dur="1.94">Celler som behöver mer energi</text><text start="281.9" dur="1.84">har fler mitokondrier.</text><text start="286.229" dur="3.371">Samtidigt cellen behåller sin form</text><text start="289.6" dur="1.8">med hjälp av ett cellskelettet.</text><text start="292.4" dur="3.3">Cellskelettet innefattar trådliknande mikrofilament</text><text start="295.7" dur="1.76">som är gjorda av protein</text><text start="298.42" dur="4.02">och mikrotubuli som är tunna ihåliga rör</text><text start="305.18" dur="1.24">Vissa organismer</text><text start="306.43" dur="4.03">så som växter som är fotoautotrofa,</text><text start="310.46" dur="2.48">vilket innebär att de fångar solljus för att få energi,</text><text start="316.26" dur="3.08">har celler med en organell som kallas kloroplast.</text><text start="320.08" dur="3.48">Kloroplasten är där
fotosyntes händer.</text><text start="323.57" dur="3.24">Den är grön, därför att den har ett grönt pigment som kallas</text><text start="326.81" dur="1.45">klorofyll.</text><text start="330.8" dur="4.03">Växtceller har också en cellvägg
utanför sina cellmembran</text><text start="334.83" dur="3.21">som formar, stödjer och skyddar växtcellen.</text><text start="339.26" dur="2.76">Djurceller har aldrig en cellvägg.</text><text start="343.8" dur="4">Det finns många andra unika
strukturer som endast vissa celler har.</text><text start="348.53" dur="1.47">Här är bara några.</text><text start="350.1" dur="5.9">Hos människor, till exempel, är luftvägarna klädda med celler som har cilier.</text><text start="356.46" dur="2.98">Dessa är mikroskopiska
hårliknande utskjutningama</text><text start="359.44" dur="2.06">som kan röra sig i vågor.</text><text start="361.88" dur="6.26">Denna funktion hjälper till att fånga partiklar i luften som andats in och driver ut dem när du hostar.</text><text start="372.009" dur="3.691">En annan unik funktion i vissa celler är flageller.</text><text start="375.8" dur="2.249">Vissa bakterier har flageller.</text><text start="378.049" dur="5.73">En flagell är som en liten svans som
kan hjälpa en cell att flytta sig.</text><text start="384.56" dur="3.26">Den enda mänsklig cell som har en flagell</text><text start="387.82" dur="1.78">är en spermie.</text><text start="391.549" dur="1.92">Sammanfattningsvis kom ihåg:</text><text start="394.34" dur="6.139">eukaryota celler är växt- och djurceller med en cellkärna och membranomslutna organeller</text><text start="402.54" dur="5.28">Medan prokaryota celler är encelliga organismer utan dessa saker.</text><text start="409.7" dur="5.16">Alla celler har ett cellmembran, cytoplasma och genetiskt material.</text><text start="416.799" dur="3.04">Och även om endast växtceller har
kloroplaster</text><text start="419.839" dur="3.32">har både växt- och djurceller mitokondrier.</text></transcript>